www.ekrs.se
Förordning (2014:348) om energimätning i byggnader

Lagen om IMD - Individuell/mätning & debitering

Individuell mätning och debitering (IMD) innebär att uppvärmning och tappvarmvatten mäts separat per lägenhet och att kostnaden separeras från varmhyran i flerbostadshus. Regeringen har beslutat att krav på IMD för värme enbart gäller i de flerbostadshus som har sämst energiprestanda. Syftet är att boende genom IMD får veta vad deras energianvändning kostar för att aktivt kunna spara energi genom att sänka innetemperaturen och använda mindre tappvarmvatten. Lagen om IMD trädde i kraft den 1 juli 2021.



ANSVAR & SKYLDIGHETER
Enligt gällande krav är ni skyldiga att besluta om åtgärd eller välja ett av de undantag som finns i lagen om IMD, vilket din kommun kommer efterfråga vid kommande tillsyn. Det är särskilt klokt att inför beslut om åtgärd eller undantag kontakta din lokala energi- och klimatrådgivare för objektiv, kostnadsfri och opartisk dialog. Givetvis ger vi även generella svar på frågor kring lagen om IMD.


ÅTGÄRD ELLER UNDANTAG
Det finns ett antal undantag från kravet på IMD med hänvisning till teknisk genomförbarhet och lönsamhet. Även energieffektivisering av byggnaden kan ge undantag från kravet på IMD. Byggnadsägaren behöver inte installera IMD värme om det är olönsamt eller om det inte är tekniskt genomförbart. Det ges tid för byggnadsägare som vill genomföra energieffektiviserande åtgärder i stället för att installera mätare. Energisparåtgärderna ska i sådana fall minska byggnadens primärenergital till den graden att byggnaden inte längre omfattas av krav på IMD.

  • 1 juli 2021 – IMD för uppvärmning ska ha installerats om byggnaden inte omfattas av undantagen eller om byggnadsägaren avser genomföra andra energieffektiviserande åtgärder som gör att energianvändningen inte överstiger riktvärdet om 200 kWh/m2, år. Andra skäl till undantag kan vara ekonomisk olönsamhet eller ej tekniskt genomförbart. IMD för tappvarmvatten ska installeras om det sker en ombyggnad med ny installation av tappvarmvatten eller en väsentlig ändring av befintligt system.
  • 1 juli 2023 – Sista dag för att ha genomfört energieffektiviserande åtgärder som inte genomförs i samband med ombyggnad. Åtgärder som leder till att energianvändningen inte överstiger riktvärdet om 200 kWh/m2, år.
  • 1 juli 2026 – Sista dag för att ha genomfört energieffektiviserande åtgärder som genomförs i samband med annan ombyggnad. Åtgärder som leder till att energianvändningen inte överstiger riktvärdet om 200 kWh/m2, år.


KOMMUNEN ÄR TILLSYNSANSVARIG
Det är på tillsynsmyndighetens (kommunen) begäran man ska kunna visa om byggnaden lyder under IMD, eller inte. Bostadsrättsföreningen eller fastighetsägare ska alltså efter den 1 juli 2021 vara beredd på tillsyn av kommunen och i samband med detta kunna visa på vart byggnaden står inför kravet. Flerbostadshus som underskrider riktvärdet om över 200 kWh/m2, (A-temp) och år behöver inte göra något medan byggnader som överskrider riktvärdet ska besluta om åtgärd eller undantag. Kommunen har vid uppföljning rätt att ta ut en avgift för tillsyn enligt 14 § lag (2014:267) om energimätning i byggnader. Boverket kommer inom kort att publicera en tillsynsvägledning i syfte att underlätta för kommunen.

Till Boverket

Nytt beslut om stöd från regeringen

Renoverings- och energieffektiviseringsstöd - Flerbostadshus

Den 20 juni 2021 fattade regeringen beslut om en förordning som innebär att byggnadsägare kommer kunna ansöka om stöd för energieffektivisering i flerbostadshus från och med 1 oktober 2021. Stödet ska bidra till att öka takten i energieffektiviseringen av flerbostadshus som ämnar minska sin energianvändning med minst 20 procent. Stödet kan som högst uppgå till 50 procent av det stödberättigande underlaget.



Alla flerbostadshus med högre primärenergital än 100 kWh/m2, år kan genom Boverkets e-tjänster ansöka om bidraget. Länsstyrelsen handlägger och avgör beslut medan Boverket betalar ut stödet. Boverket kommer även utveckla föreskrifter och vägledning som hjälp i ansökningsprocessen.

Förordningen innebär följande
  • Stöd får ges till kostnader som förbättrar energiprestandan med minst 20 procent i flerbostadshus med ett primärenergital över 100 kWh/m2 och år.
  • Stöd får ges till byggnader som till övervägande del innehåller bostadslägenheter som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt.
  • Stöd får ges med högst 50 procent av det stödberättigande underlaget. För medelstora företag får dock stödet uppgå till högst 40 procent och för stora företag till högst 30 procent av det stödberättigande underlaget.
  • Varsamhetskravet ska beaktas genom att frågan om bygglov ska vara utredd innan stödet söks.
  • För att få stöd ska den som genomför åtgärderna medverka till utbildningen av nya yrkesarbetande inom byggsektorn.
  • Ansökan om stöd ska ske via Boverkets e-tjänster. Energieffektiviseringsåtgärderna och merkostnaderna för investeringen ska godkännas av en oberoende expert.
  • Stöd får inte ges till en åtgärd som påbörjats innan ansökan om stöd har inkommit till länsstyrelsen.
  • Högst 50 procent av det preliminära stödet får betalas ut i samband med beslut om stöd (förskottsutbetalning).
  • Energieffektiviseringsåtgärderna ska påbörjas inom sex månader från beslutet om stöd och färdigställas inom två år från dagen för påbörjandet.

Ytterligare information om stödet



Pågående dialog

Energigemenskaper - Hur bör det implementeras i Sverige?

EU har bestämt att alla medlemsländer ska implementera konceptet energigemenskaper. Det står dock staterna fritt att själva besluta hur energigemenskaper ska se ut i respektive land. Hur vi bestämmer att energigemenskaper ska se ut och regleras avgör vilken inverkan de får på energiomställningen?

Energimarknadsinspektionen publicerade 2020 en rapport med förslag för genomförande av EU-lagstiftning på elmarknadsområdet samt för genomförande av vissa delar av det omarbetade förnybartdirektivet. Svensk Solenergi och Power Circle lät en konsult analysera remissvaren med avseende på remissinstansernas idéer kring hur energigemenskaper bör implementeras i Sverige, samt hur kollektiv egenanvändning av el bör premieras.

Se video Analys - remissvar Publikation (LTH, 2021)



Pågående initiativ

MEPS - Minimum energy performance standard

För att nå EU:s gemensamma klimatmål om 55 procent utsläppsminskning till 2030 diskuteras möjligheten att införa ett obligatoriskt krav på miniminivåer (energiprestanda) för befintliga byggnader inom fastighetssektorn. För att uppnå de europeiska miljömålen behöver den europeiska fastighetssektorns bidrag vara att minska sina utsläpp med 60 procent fram till 2030. Sverige kommer under kvartal fyra 2021 inleda en konsekvensbedömning kring initiativet.

Mer information

BERÄKNING AV PRIMÄRENERGITAL
För att stötta utredningen om vilka flerbostadshus som lyder under nya lagen om IMD så har Malmö stad tillsammans med nätverket "Energi- och klimatrådgivarna i Skåne" utvecklat ett verktyg som räknar ut byggnaders primärenergital, enligt BBR 25-kraven. Verktyget ger svar på om byggnaden hamnar under eller över riktvärdet angivet i lagen om IMD. Om din byggnad har ett primärenergital över 200 kWh/m2, (A-temp) och år så ska åtgärd eller undantag vidtas. Se illustration av Boverkets byggregler (BBR) som visar datum för ikraftträdande och övergångstider.

VIKTIG INFORMATION
Formuläret är avsett för att hantera byggnadens energianvändning för år 2020, vilka är direkt avgörande för att räkna fram ett korrekt primärenergital. Kontakta elnätsägaren (t.ex E.on) för att erhålla er energianvändning eller se faktura från december år 2020, vilket inkluderar energianvändningen för hela året. Byggnadens storlek i kvadratmeter (a-temp) finner ni i er senast utförda energideklaration. Om ni saknar sådan kan denna kostnadsfritt beställas från Boverket. boverket.se/sv/energideklarationer.

NOTIFIKATION
Alla energideklarationer utförda från 1 september 2020 visar ett giltligt primärenergital baserat på beräkningsmodellen i BBR 25. Om sådan finns att tillgå räcker den som giltlig dokumentation gentemot kommunen.

 
Jag är införstådd i verktygets begränsningar
Ansvarig för innehåll och beräkningar: Niklas Renfro, Malmö stad